DROPS-kalkylator
Uppskatta anslagsenergin och skaderisken från ett fallande föremål på några sekunder.
DROPS-kalkylatorn (Dropped Object Potential Consequence Calculator) hjälper dig att snabbt uppskatta den potentiella anslagsenergin och skaderisken när föremål faller från höjd. Verktyget bygger på de internationellt erkända riktlinjerna från DROPS (Dropped Object Prevention Scheme) och klassificerar de potentiella konsekvenserna på några sekunder — kostnadsfritt och direkt i webbläsaren.
DROPS-kalkylatorn tillhandahålls av DROPS Forum.
Fråga DROPS AI
Omsätt ditt resultat i en diskussion om åtgärder — DROPS AI-assistenten svarar på ditt språk.
Avancerad kalkylator för anslagskraft
Behöver du en materialbaserad uppskattning eller ett utskrivbart anslagsdiagram? Använd den avancerade kalkylatorn (på engelska).
Vad är DROPS-kalkylatorn?
DROPS-kalkylatorn är ett kostnadsfritt riskbedömningsverktyg online, utvecklat av DROPS Forum (Dropped Object Prevention Scheme). Den uppskattar den potentiella anslagsenergin och skadans allvarlighetsgrad för ett fallande föremål genom att beräkna den kinetiska energi som uppstår när ett föremål med en given massa faller från en angiven höjd. Kalkylatorn delar in konsekvenserna i fyra allvarlighetsnivåer och ger arbetslagen en gemensam referens för att rapportera och förebygga faror med fallande föremål.
Så fungerar den
- Ange föremålets vikt — Massan hos det föremål som kan falla, i kilogram eller pund.
- Ange fallhöjden — Det vertikala avståndet från föremålets position till den nivå där en person kan befinna sig, i meter eller fot. Dra inte av personens längd — kalkylatorn tar hänsyn till träffar mot alla delar av kroppen.
- Se riskklassificeringen — Kalkylatorn visar anslagsenergin i joule och motsvarande allvarlighetsnivå, tillsammans med ett diagram som visar var scenariot hamnar i förhållande till allvarlighetströsklarna.
40-jouleregeln
En kritisk säkerhetströskel inom förebyggande av fallande föremål är 40-jouleregeln: ett trubbigt föremål som når 40 J eller mer i fallenergi leder sannolikt till en rapporteringspliktig händelse om det träffar en oskyddad människokropp. Som jämförelse genererar en skiftnyckel på 1 kg som faller från bara 4 meter cirka 39 J — nästan tillräckligt för att orsaka en allvarlig skada. En hammare på 1,5 kg som faller från 5 meter ger 73,6 J och klassificeras som en Större incident.
Riskklassificeringens nivåer
| Liten | Första hjälpen | Små skräpdelar som faller från låg höjd — lättare blåmärken eller ytlig skada. |
| Mindre | Medicinsk behandling | Ett handverktyg som faller från 2–3 meter — kräver professionell medicinsk vård. |
| Större | Frånvaroskada | En hammare på 1,5 kg som faller från mer än 5 meter (73,6 J) — orsakar en allvarlig skada med sjukfrånvaro som följd. |
| Dödlig | Dödsfall | Alla föremål som överskrider de kritiska energitrösklarna — risk för dödlig utgång. |
Formeln
Kalkylatorn uppskattar anslagsenergin som lägesenergi omvandlad till kinetisk energi vid anslaget: E = m × g × h, där m är massan i kilogram, g är tyngdaccelerationen (9,81 m/s²) och h är fallhöjden i meter.
Allvarlighetsgränserna följer DROPS tröskelkurvor enligt potenslag, som utifrån föremålets massa anger den största fallhöjd som fortfarande ryms inom respektive riskkategori.
Vanliga frågor
Ska jag dra av personens längd från fallhöjden?⌄
Nej. Ange hela det vertikala avståndet från den punkt där föremålet kan falla till den nivå där en person kan befinna sig. Ett fallande föremål kan träffa vilken del av kroppen som helst, inte bara huvudet — att dra av personens längd skulle därför underskatta faran.
Vad gäller om föremålet är vasst, som en skruvmejsel, eller av lätt material som kartong?⌄
Kalkylatorn ger en gemensam referens för trubbiga föremål och tar inte hänsyn till vasshet eller material. Ett vasst eller spetsigt föremål kan orsaka allvarliga skador vid energier under standardtrösklarna — betrakta därför resultatet som ett minimum och gör en extra bedömning för vassa, splittrande eller oregelbundna föremål.
Hur påverkar vind och luftmotstånd resultatet?⌄
Kalkylatorn utgår från en enkel modell av fritt fall som bortser från omgivningsfaktorer. Vind kan ändra ett fallande föremåls bana och nedslagspunkt, och luftmotståndet minskar anslagsenergin något för lätta föremål — verkliga utomhusscenarier, särskilt på hög höjd, kan därför avvika från den beräknade uppskattningen.
Hur exakt är kalkylatorn?⌄
Den ger en generell indikation på den potentiella konsekvensen enbart utifrån massa och fallhöjd. Den förutsätter ett trubbigt föremål, en oskyddad människokropp och förenklad fysik. Använd den som en referens för medvetenhet, rapportering och prioritering — inte som ersättning för en fullständig riskbedömning eller teknisk analys.
Spelar materialtypen (stål, betong, trä) någon roll?⌄
Nej. Kalkylatorn använder endast massa och fallhöjd. Två föremål med samma vikt som faller från samma höjd ger samma resultat oavsett material. Materialegenskaper som hårdhet och sprödhet kan påverka det verkliga utfallet — ytterligare ett skäl att läsa resultatet som en referens snarare än en förutsägelse.
Hur uppskattar jag fallhöjden om jag inte känner till den exakta höjden?⌄
Mät direkt med måttband eller laseravståndsmätare när det är möjligt. Använd annars kända referenshöjder — däcksnivåer, räcken, konstruktionsritningar — och välj den högsta trovärdiga fallhöjden så att uppskattningen förblir konservativ.
Vilken formel ligger bakom kalkylatorn?⌄
Anslagsenergin beräknas som E = m × g × h (massa × tyngdacceleration × höjd). Allvarlighetsklassningen tillämpar därefter DROPS tröskelkurvor enligt potenslag, som definierar höjdgränserna mellan kategorierna Liten, Mindre, Större och Dödlig för en given massa. 40-jouleregeln markerar den energi vid vilken ett trubbigt föremål sannolikt orsakar en rapporteringspliktig skada.
Kan kalkylatorn användas i efterhand, efter en händelse?⌄
Ja — som ett verktyg för lärande och analys. Den kan indikera den potentiella allvarlighetsgraden hos ett faktiskt fall utifrån vikt och fallhöjd, stödja händelseutredningar och göra säkerhetsgenomgångar mer konkreta. Den kompletterar, men ersätter inte, en riktig utredning.